Webbversion | Skicka vidare

Nyhetsbrevet Viltnytt i Västra Götaland 20 augusti 2017

Foto: Mattias Sköld

Vad finns det för åtgärder mot betningsskador

Så här års när de flesta odlade grödorna går i mognad är det många som får oönskad påhälsning i åkrarna av vilt. Det är också den tid på året då ett stort antal skyddsjaktsansökningar kommer in till Länsstyrelsen. Men skyddsjakt är endast en åtgärd att ta till när inget annat hjälper och dess effekt blir sällan särskilt långvarig. För att kunna åtgärda problemet på längre sikt bör koncentrationen av vilt regleras under ordinarie jakttid.

Det finns dock ett antal skadeförebyggande åtgärder som kan vara värda att prova. Här kommer några exempel:

Gasolkanon

Kanonerna Purivox Tripel karusell och Nordanvik har med framgång prövats mot tranor på potatisåkrar men de har också använts i sädesfält.

Skrämseleffekten av en gasolkanon täcker cirka 5-6 hektar. Den kan programmeras efter önskat intervall och avlossar 2x3 skott per omgång minst tre omgångar per dag.

Det finns tre varianter av kanoner; en hög som lämpar sig bäst för fruktträdgårdar, en där kanonen efter avlossat skott snurrar kring sin egen axel och en där kanonen alltid är riktad åt samma håll. För att skrämma tranor och gäss rekommenderas den som snurrar (Tripel karusell).

Flaggor

Flaggor kan fungera som en effektiv första "akutåtgärd" om de används i hög täthet. "Flaggan" består av en gul 125 liters plastsäck (114x74 cm) som monteras på en träkäpp. Käppen ska sticka upp 80-90 cm ovan jord. Det bör minst vara 3-6 flaggor per hektar. Effekten är dock inte långsiktig.

Hulkar

En hulk är en uppblåsbar fågelskrämma. Samtidigt som hulken blåses upp ger den ifrån sig ljud- och/eller ljussignaler. Anordningen består av en docka som blåses upp av en bilfläkt. Strömkällan är ett vanligt 12 V bilbatteri.

Hulken ligger hopvikt i en plastback och ställs ut på det fält som man vill skydda. Ett tidsrelä gör att Hulken kan blåsas upp inom ett visst tidsintervall mellan 1 till 30 minuter och även under olika tider på dygnet. Ett fulladdat batteri kan driva Hulken i 1-2 veckor beroende på inställningen.

Raketer

Den bästa effekten får man om man använder en raket som exploderar rakt över viltet och som blixtrar, smäller och knattrar så mycket som möjligt.

Nyårsraketer kan köpas i till exempel järnaffärer och i "vanliga" affärer i samband med påsk- och nyårshelgerna, och det kan då vara klokt att köpa på sig ett litet lager som kan användas även vid andra tider under året. Man kan även kontakta tillverkare av pyrotekniska pjäser.

Vilka åtgärder man än väljer att prova så avtar skrämseleffekten med tiden. Därför är det bra att alternera mellan olika åtgärder för att få en förlängd effekt.

Foto: Erik Landström

Foto: Mia Bisther

Förstärkning av Viltförvaltningsdelegationen

Den 20 juni i år beslutade Länsstyrelsen om två nya medlemmar till länets viltförvaltningsdelegation.

Viltförvaltningsdelegationen är ett samverkansorgan inom Länsstyrelsen för frågor som rör länets viltförvaltning. Länsstyrelsen ska utse ledamöter och ersättare i delegationen efter förslag från de berörda intresseorganisationerna. I Västra Götalands län ska Viltförvaltningsdelegationen utöver Landshövdingen bestå av 15 personer från den 1 april 2017. Detta är en utökning med två ledamöter, en som representerar naturvårdsintresset och en som representerar natur- och ekoturismföretagen. För varje ledamot ska det dessutom finnas en ersättare. Landshövdingen är ordförande i delegationen.

När ledamöterna och ersättarna utses ska en jämn könsfördelning eftersträvas. Ledamöterna och ersättarna utses för en period på fyra år och de ska vara folkbokförda i länet. Om någon avgår, ska en ny ledamot eller ersättare utses för återstoden av uppdragstiden.

Viltförvaltningsdelegation består nu, utöver ordföranden, av fem ledamöter som är politiska företrädare och som utsetts efter förslag av regionen, en ledamot som har särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt och som utsetts efter förslag av Polismyndigheten, en ledamot som representerar jakt- och viltvårdsintresset, två ledamöter som representerar naturvårdsintresset, en ledamot som representerar friluftsintresset, en ledamot som representerar ägare och brukare av jordbruksmark, en ledamot som representerar lokalt näringsliv och turism, en ledamot som representerar skogsnäringen, en ledamot som representerar natur- och ekoturismföretagen och en ledamot som representerar yrkesfisket.

Bland ordinarie ledamöter i Viltförvaltningsdelegationen för Västra Götaland finns nu sex ordinarie kvinnliga ledamöter av totalt 15, det vill säga 40 % vilket är en acceptabel könsfördelning. Tyvärr sjunker snittet som helhet eftersom det endast finns två kvinnliga ersättare vilket ger en fördelning på 27 procent kvinnor. Detta kan tyvärr inte betraktas som en jämn könsfördelning, så detta är något som vi på Länsstyrelsen måste ta till oss och arbeta bättre mot att åstadkomma.

Här kan du få mer information om Viltförvaltningsdelegationen, läsa mötesprotokoll samt se vilka som nu ingår i delegationen

http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/djur-och-natur/jakt-och-vilt/Pages/viltforvaltningsdelegationen.aspx

Foto: Mia Bisther

Angrepp av tamdjur under sommaren

Det har förekommit en del angrepp av får under sommaren, främst av lodjur. Under tidsperioden 1 maj till och med 19 augusti har det skett 16 angrepp av lodjur och två av varg.

Angrepp av lodjur

Ulricehamns kommun 10 angrepp

Marks kommun 2 angrepp

Borås kommun 2 angrepp

Tranemo kommun 1 angrepp

Tanums kommun 1 angrepp

Angrepp av varg

Dals Ed kommun 1 angrepp

Svenljunga kommun 1 angrepp

Beredskapslistan

Beredskapslistan är en lista där Länsstyrelsens besiktningsmän gör ett utskick per mejl och/eller per sms efter varje besiktigat angrepp av rovdjur på tamdjur i närområdet. Tanken med listan är att omkringliggande tamdjursägare ska få möjlighet att öka sin beredskap för att undvika ytterligare angrepp i området.

Foto: Ola Jennersten Nordens Ark

Lodjur i Sverige 2017

Den senaste inventeringen visar att det finns cirka 1220 lodjur i Sverige. I jämförelse med förra årets inventeringsresultat så har antalet familjegrupper minskat från 221,5 till 205,5. Trots det är populationen över referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus.

Sedan spårsäsongen 2013/2014 inventeras lodjur med en gemensam metodik för både Sverige och Norge. Så för årets resultat hittades sammanlagt 261 familjegrupper varav 205,5 i Sverige och 55,5 i Norge. En familjegrupp rör sig över landsgränsen, varav den delas mellan Sverige och Norge.

Populationsberäkning utifrån inventeringsresultaten, visar att det finns omkring 1 550 lodjur i Skandinavien, varav cirka 1 220 i Sverige. Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för lodjur i Sverige är minst 870 individer.

I Sverige konstaterades 109,5 familjegrupper i norra-, 72 i mellersta- och 24 i södra förvaltningsområdet i år. En jämförelse med förra årets resultat visar att antalet har minskat med 13 familjegrupper i det mellersta förvaltningsområdet 2,5 i norra och 0,5 i södra.

Minskningen av antalet familjegrupper beror sannolikt på en kombination av flera faktorer. Andelen lodjurshonor som får fram ungar kan variera en del mellan åren, så kallad mellanårsvariation, vilket påverkar inventeringsresultatet. En annan osäkerhetsfaktor är om alla familjegrupper är återfunna under inventeringen, till exempel på grund av varierande snö- och spårförhållanden.Lodjur i Sverige 2017

 

Foto: Mia Bisther

Varg i Sverige 2017

Resultatet från den senaste varginventeringen 2016/17 visar att det fanns cirka 355 vargar i Sverige. Det är ungefär lika många som förra vintern då inventeringsresultatet visade cirka 340 vargar. Naturvårdsverket har även delegerat rätten att besluta om licensjakt på varg till länsstyrelsen.

Varg inventeras genom spårning och DNA-analys av olika prover för att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par. Antalet funna föryngringar räknas sedan om till antal individer med hjälp av en omräkningsfaktor. Naturvårdsverket beställde en ny modell 2014 för att beräkna vargpopulationens storlek. Den nya modellen är nu färdig och utvärderas bland annat genom att mer information i form av DNA samlats in under inventeringen. När modellen är utvärderad beslutar Naturvårdsverket vilken modell som ska utgöra grunden för beräkning av antal vargar.

Länsstyrelserna får fortsatt möjlighet att besluta om licensjakt på varg

Länsstyrelserna i Mellansverige får nu även fortsatt möjlighet att besluta om licensjakt på varg inom sina län under den kommande jaktsäsongen. Det medför att ansvaret flyttas från nationell till regional nivå. Det innebär att länsstyrelserna bedömer om och i så fall i vilken omfattning licensjakt på varg kan ske under nästa år. Det är möjligt för en länsstyrelse att bedöma att det inte är i linje med förvaltningens mål att besluta om licensjakt. Naturvårdsverket har sedan flera år överlåtit denna rätt till länsstyrelserna i Mellansverige.

? Inventeringsresultatet från den senaste vintern innebär att förutsättningarna för att delegera detta till länsstyrelserna är uppfyllda även i år. Samtidigt har vargstammen haft en svag utveckling de senaste två åren. Det finns därför anledning att vara försiktig när länsstyrelserna

                                               



Dela utskicket

Dela på Facebook  Dela på Twitter  Dela på LinkedIn  Dela på Google+