Webbversion | Skicka vidare

Nyhetsbrevet Viltnytt i Västra Götaland - Februari 2017

Foto: Kerstin Söderlind

Länsstyrelsens arbete med ål

För att skydda hotade arter och garantera biologisk mångfald har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas för CITES och idag är 175 länder anslutna till CITES och bestämmelserna gäller i alla länder inom EU. Den europeiska ålen finns upptagen på CITES-listan och EU har därmed förbjudit all handel med ål med länder utanför EU. För att skydda ålen arbetar Sverige utifrån en nationell förvaltningsplan som bygger på fyra typer av åtgärder:

  • Reglering av fisket.
  • Förbättrade vandringsmöjligheter vid passage av vattenkraftverk.
  • Utsättningar av ålyngel.
  • Ökad kontroll av fiske, handel och vandringsvägarnas funktion.

Vad är det då som gäller för ålfiske?

Generellt är det förbjudet att fiska ål i Sverige, så råkar du fånga en ål ska du försiktigt släppa tillbaks den. Enbart fiskare med särskilt tillstånd från Havs och vattenmyndigheten får fiska ål. I vissa utpekade sötvatten, där ålen har små möjligheter att utvandra till kusten, är fritidsfiske av ål tillåtet. Det är dock inte tillåtet att sälja denna ål. Om du misstänker att det förekommer olagligt ålfiske ska du kontakta Länsstyrelsen eller Kustbevakningen.

Att tänka på när du köper ål

Fråga alltid om ålen är lagligt fiskad och varifrån den kommer. Avstå hellre från köp om du misstänker olagligt fiske. Du kan då kontakta din Länsstyrelse som är tillsynsmyndighet.

Från och med den 1 oktober 2016 har Sverige ett spårbarhetssystem för fisk och skaldjur från havet. Det nya systemet ska hjälpa oss spåra ålens ursprung.

Tillsyn av ål i länet

Länsstyrelsen kommer under 2017 att inrikta sin tillsyn på de som använder levande ål eller produkter av ål i kommersiellt syfte exempelvis fiskare, fiskhandlare och restauranger. I länet finns åtta yrkesfiskare som har tillstånd att fiska ål. Länsstyrelsen ska besöka fiskarna samtidigt som ett 40-tal enkäter har skickats ut till olika restauranger inom länet med en förfrågan om de serverar ål på menyn. Alla restauranger har ännu inte återkopplat men två restauranger har svarat att de serverar ål.

Foto: Ann-Charlotte Berntsson

Ny rapport om utfodringens effekter på vilt och miljö

Utfodring av klövvilt görs av två skäl, dels för att stödja med foder vintertid, dels för att avleda viltet från vissa områden. Viltutfodring kan ske på olika sätt och med olika fodertyper. I Sverige är det vanligt att klövvilt utfodras på särskilda platser där foder ges i fri tillgång tills fodret är slut.

De direkta effekterna av utfodringen är en förändring i viltets rörelsemönster och en ökad koncentration av klövvilt kring utfodringsstationer. Dessutom ökar överlevnaden av unga individer. De indirekta effekterna är en ökad betning av vegetationen i närheten av utfodringsstationerna. Stationerna attraherar även andra djurarter, främst allätare som kråkfåglar och smågnagare. Genom koncentrationen av vilt i närheten av utfodringsplatser ökar risken för sjukdomsspridning såväl hos klövvilt som hos andra arter. I Sverige har vi för tillfället inga stora problem med sjukdomsspridning eftersom förekomsten av viltsjukdomar är låg. Man har dock nyligen hittat ett fall av CWD ( Chronic Wasting Disease) i Norge, inte långt ifrån svenska gränsen. CWD är en nervsjukdom som angriper hjortdjur och som är besläktad med Galna ko-sjukan och även dess mänskliga variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Det finns idag inga studier som undersökt utfodringens roll i spridning av CWD, men en aggregering av vilt anses kunna underlätta spridning av sjukdomen. Utfodringsregleringar kan bli en framtida möjlig åtgärd att begränsa spridning av sjukdomen.

I USA och Kanada råder olika former av utfodringsförbud i nio stater och restriktioner i ytterligare tretton stater. Bland skälen för dessa beslut anges bland annat minskad sjukdomsspridning. Då det finns risk för fler sjukdomar i framtiden bör Sverige ta fram strategier kring viltutfodring i samband med sjukdomsutbrott, exempelvis i form av regleringar eller som vaccinering av vilt.

Skogsskador från klövvilt kan bero på utfodring, i synnerhet med så kallat högenergifoder. Eftersom många klövviltsarter har behov av en korrekt näringsbalans kan utfodringen med detta foder leda till ökad betning på exempelvis tall och lövträd. Detta medför att skogsägare väljer att plantera gran efter avverkning. Effekten av en ökad granutbredning på stora ytor är en minskning av antalet arter, både för växter och för djur, vilket kan ge oförutsedda konsekvenser.

Kunskapen om utfodringens effekter i förhållande till trafikolyckor är liten. Antalet viltolyckor har ökat betydligt under de senaste årtiondena. Sannolikheten för att viltolyckor ska ske påverkas av många faktorer som exempelvis viltpopulationernas storlek, markanvändning, tillgång på naturlig föda och viltets aktivitetsmönster. Ökande populationer som en effekt av utfodring och felaktigt placerade utfodringsstationer riskerar att öka antalet trafikolyckor, medan strategiskt placerade utfodringsstationer skulle kunna minska olyckor.

 

Foto: Mia Bisther

Effektivare hantering med att skrämma närgångna vargar

Det finns två mål med åtgärder för att skrämma stora rovdjur. Primära repellenter kallas de åtgärder som ska få rovdjuret att avbryta det den gör och avlägsna sig från platsen, medan sekundära repellenter är åtgärder som ska få rovdjuret att koppla samman en viss situation med obehag och därmed undvika liknande situationer.

Exempel på primära repellenter är vad som helst som vargen inte förväntar sig finna på platsen (fågelskrämmor, blinkande ljus eller stora föremål). Det är mycket viktigt att föremålen flyttas runt eftersom vargen snabbt vänjer sig vid fasta föremål. Även ljudskrämmor (radioapparater, ultraljudsskrämmor och annat oljud) kan ge en tidsbegränsad effekt.

Sekundära repellenter är svåra att lyckas med på vilda djur. Även om målet med åtgärderna är att lära rovdjuret att förknippa visst beteende med obehag är det vanligaste att man i bästa fall skrämmer djuret från platsen vid just det aktuella tillfället.

Vad gäller varg saknas emellertid systematiskt insamlade observationer av såväl antalet situationer då varg och människa möts som dokumenterade effekter av skrämsel. Till viss del förklaras detta av att det tycks vara relativt ovanligt att vargar vid upprepade tillfällen rör sig mycket nära människor.

I Sverige har riktade skrämselåtgärder används vid sex tillfällen sedan 1999 mot vargar som rört sig inom 30 meter från bostadshus eller människor. De flesta av fallen rör unga och nyligen utvandrade vargindivider vilket är ett mönster som även observerats i Finland och USA. Viltskadecenter ska tillsammans med länsstyrelserna ta fram ett ”händelseformulär” för att samla in uppgifter om hur ofta det förekommer situationer med vargar nära bostadshus eller människor. Detta för att effektivare kunna sätta in rätt åtgärder om behovet skulle uppstå.

Foto: Per Folkesson

Vad gäller för rivning av bäverdämmen?

Det finns gott om bäver i länet, vilket kan ställa till stora problem under den tid på året när vattenflödet naturligt höjs till följd av ökad nederbörd eller snösmältning. Då inkommer många ansökningar till Länsstyrelsen om att få riva bäverdämmen.

I Västra Götaland får bäver jagas från och med den 1 oktober till och med den 10 maj. Inom länet får även bäverns dammbyggnad, men däremot inte boplats, förstöras under tiden från och med den 1 maj till och med den 31 augusti utan särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. Detta innebär att från och med 1 september till den 40 april krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att få riva dämmen.

Länsstyrelsen får även in ansökningar om att få använda Conibearfällan 330-2 för fångst av bäver. Länsstyrelsen i Västra Götaland är restriktiv med tillstånd för denna typ av fälla, eftersom den är en slagfälla för både utter och bäver. Det finns därför stor risk för felfångst. Eftersom det finns alternativa levandefällor som kan användas för fångst av bäver, exempelvis Bävertunneln, bör dessa fällor användas i första hand speciellt i områden där det finns utter.

Foto: Pixabay.com

Viktiga datum för företrädare i kronhjortsskötselområden

Om man inte redan har gjort det så är det hög tid för kronhjortsskötselområden att skicka in jaktrapport för jakten 2016/2017. Länsstyrelsen ska ha fått in jaktrapporten senast 14 dagar efter jaktens slut (dvs 14 februari). Blankett för rapportering finns på Länsstyrelsens hemsida. Ansökan om revidering eller förnyelse av kronhjortsskötselplan ska skickas till Länsstyrelsen senast den 15 maj.

Saknade arealer i älgdata.se

Under vintern 2016/2017 har älgdata.se inte kunnat redovisa areal för några älgjaktsområden i Västra Götalands län. Felet beror på tekniska problem vid driftsättning av Länsstyrelsens interna administrativa datasystem. Systemtekniker arbetar med att åtgärda felet och arealerna beräknas kunna redovisas i slutet av februari.

Revidering av förvaltnings- och skötselplaner

Älgjakten är snart slut och om ni ska förnya er plan alternativt ser ett behov av revidering av er gällande plan är det viktigt att ni gör det enligt utsatt tid. För att Länsstyrelsen ska hinna fastställa alla planer i god tid inför älgjakten 2017/2018 gäller följande: - Älgförvaltningsplanerna ska lämnas till Länsstyrelsen senast den 1 april. - Älgskötselplaner ska lämnas till förvaltningsgrupperna senast den 15 april. - Förvaltningsgruppen ska lämna vidare granskade älgskötselplaner till Länsstyrelsen senast 15 maj.

Vid framtagandet av planerna ska ni använda kalkylverktyget Älgfrode, för att beräkna en lämplig avskjutning som ligger i linje med älgförvaltningsplanens målsättning. Älgfrode kan du ladda ner från www.naturforvaltning.se

Slutrapportera jakt

Nu närmar sig jaktsäsongen sitt slut och det är hög tid att slutrapportera jakten. Slutrapporteringen gör du på www.algdata.se senast den 14 mars 2017. Som tilldelningsbeslutet 2016-09-06 gör gällande, riskerar de licensområden som inte har slutrapporterat älgjakten senast 14 mars att inte få någon älgtilldelning kommande jaktsäsong. Länsstyrelsens handläggare hjälper gärna till om ditt område har problem med att anmäla fällda älgar eller att göra slutrapportering.

Foto: Ingela Gjers

Ovanligt djur till försäljning

En annorlunda arbetsdag

För att skydda utrotningshotade växter och djur från jakt, insamling och försäljning finns internationella regler som begränsar handeln med känsliga arter. Länsstyrelsen får då och då tips om olika djur som finns annonserade till försäljning på marknader, via nätet eller sociala medier. Vissa hotade arter kan säljas om det finns intyg på att djuret har förvärvats på lagligt sätt, men det är inte varje dag vi möts av djungelns konung.

Säljaren hade intyg på lejonet och Länsstyrelsen kunde därmed avskriva ärendet.

Denna eviga väntan på snö….

Årets spårsäsong bjuder inte på några bra spårförhållanden. Som tur är har Länsstyrelsen köpt in fler kameror, så just nu sitter 75 kameror uppe i hopp om att fånga lodjursfamiljer på bild.

Om du hittar ett nyslaget kadaver av rådjur som du misstänker är taget av lo, eller om du har sett flera lodjur tillsammans hör gärna av dig till någon av våra spårare så kommer vi ut och sätter upp en kamera. För att kunna sätta upp kamerorna behöver vi ha markägarens tillstånd.

Foto: Mia Bisther

Nyheter i korthet

Ett lodjur har skjutits i Svenljunga, under pågående angrepp på hägnade djur. Detta är tillåtet enligt § 28 jaktförordningen om det inte går att avvärja angreppet på annat lämpligt sätt

En lodjursunge har hittats skjuten i södra Dalsland.

Licensjakten efter lodjur är överklagad, men förvaltningsrätten i Luleå avslog överklagandena. Kvarstår att se om beslutet kommer att överklagas till nästa instans, Kammarrätten i Sundsvall. Licensjakten efter lodjur planeras starta den 1 mars 2017.Jaktområdena är dels en del av Karlsborgs kommun som ingår i Örebro läns område, där ett lodjur får skjutas, dels Bollebygd, Borås, Marks, och del av Ulricehamns kommuner, där åtta lodjur får skjutas.

Miljødirektoratet och Naturvårdsverket utvecklar en app som ska kunna användas av länsstyrelsernas rovdjursinventerare. Genom möjligheten att registrera slingor och DNA-prover görs appen användbar i inventeringen av de stora rovdjuren. En första version av appen beräknas vara klar att tas i bruk i februari.

Under Viltforskningsdagarna den 27-28 mars samlas handläggare, forskare och övrig förvaltning för två fullspäckade och lärorika dagar på Naturhistoriska museet i Stockholm. Bland annat berättar våra norska kollegor hur man skaffar sig mer kunskap om förekomst och eventuell spridning av Chronic Wasting Disease (CWD).

Foto: Katarina Wallinder

Foto: Kerstin Söderlind

                                               



Dela utskicket

Dela på Facebook  Dela på Twitter  Dela på LinkedIn  Dela på Google+