Webbversion | Skicka vidare

Nyhetsbrevet Viltnytt i Västra Götaland - 20 November 2016

Foto Jan Uddén

Lodjur i Västra Götaland

Antalet konstaterade familjegrupper av lodjur i Västra Götalands län har varierat sedan inventeringarna började 1996. Det kan delvis bero på naturlig variation i reproduktionen men också på att det vissa år är svårt att inventera, på grund av brist på spårsnö. Det totala antalet lodjur i länet har sannolikt inte varierat lika mycket mellan åren. Familjegrupper kan grovt omräknas till antal individer. Inventeringsresultatet från 2015/2016 visar att antalet familjegrupper av lodjur är 12,5 föryngringar vilket motsvarar en population på cirka 69 lodjur.

 

Resultatet av lodjursinventeringen i Västra Götalands län under perioden 2003-2016. Länets miniminivå är av Viltförvaltningsdelegation satt till 10 föryngringar per år (röd linje).

Årets inventering av lodjur har pågått sedan den 1 oktober, och håller på till och med den sista februari 2017. Din hjälp är värdefull! Rapportera på Skandobs eller till Länsstyrelsens fältpersonal, om du ser lodjur, spårstämplar eller lotagna kadaver. Har du tips om var vi kan sätta upp kameror för att ha chans att få lodjur på bild, så hör av dig till oss som arbetar i fält.

Lodjursangrepp på får

I år till och med den 1 november finns 39 registrerade angrepp på får av lodjur i länets södra del. Lodjur är mycket svåra att stänga ute från fårhagarna, då de både kan klättra, ta sig igenom och lätt hoppar även över höga stängsel. Viltskadecenter provar andra sätt än rovdjursavvisande stängsel för att förebyggande angrepp av lodjur, men att utvärdera effekten är svårt. De alternativ som finns i dagsläget är ljud- och ljusskrämmor runt hagarna och boskapsvaktande hundar.

 

Källa: Rovbase

I södra delen av länet besiktigades lodjursdödade får efter 39 angrepp under 2016, till och med 1 november.

Sammanlagt sex beslut om skyddsjakt efter lodjur har fattats under 2016 i södra delen av länet. Detta till följd av de upprepade angreppen på får. Något lodjur har dock inte kunnat avlivas vid skyddsjakterna. Att jaga lodjur på barmark är inte lätt. Om det dröjer många timmar innan spårhunden får börja arbeta, har lodjuret ett för stort försprång, och spåren blir svåra för hunden att följa. Det har gjort att jägarna inte har hunnit ifatt lodjuret hittills vid skyddsjakten.

Källa: Rovbase

Länsstyrelsens rovdjursspårare och besiktningsmän

Om du vill ha kontakt med någon av våra spårare, se på kartan vilka som främst arbetar inom det område som du har sett rovdjur eller spår av rovdjur. Får du inte tag i den förste du ringer till så ring nästa person i området. Om inte heller den personen svarar ringer du till någon annan spårare i länet så får du hjälp där.

Besiktningsmännen verkar i hela länet, inom parentes bakom respektive persons namn står dock deras hemort. I den mån det är möjligt åker den som bor närmast ett angrepp dit men tveka inte att ringa vem som helst på listan om den du ringer först inte svarar.

 

Kommunerna: Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara

Spårare:

Alfred Akersten (Mariestad) 070-9100629

Gillis Persson (Gullspång) 0733-789918

Lisette Fritzon (Falköping) 0739-330784

 

Kommunerna: Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Härryda, Lerum, Lilla Edet, Mark, Partille, Svenljunga, Tranemo, Trollhättan, Ulricehamn och Vårgårda

Spårare:

Bertil Andersson (Skepplanda) 0704-320423

Martin Rydberg (Borås) 070-7208058

Linnea Kjellberg (Göteborg) 0737-512207

 

Kommunerna: Göteborg, Kungälv, Lysekil, Mölndal, Orust, Stenungssund och Tjörn

Spårare: Mia Bisther (Skaftö) 0730-360492

Kommunerna: Munkedal, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Uddevalla och Vänersborg

Spårare: Jimmy Carlsson (Bullaren) 0705-135746

 

Kommunerna: Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Spårare:

Kent-Åke Gustavsson (Bengtsfors) 0706-273027

Mikael Hellner (Dals-Ed) 0738-429543

 

Besiktningsmännen arbetar i hela länet:

Alfred Akersten (Mariestad) 070-9100629

Gillis Persson (Gullspång) 0733-789918

Lisette Fritzon (Falköping) 0739-330784

Bertil Andersson (Skepplanda) 0704-320423

Jimmy Carlsson (Bullaren) 0705-135746

Nytt beslut om en femårig plan för genetisk förstärkning av vargstammen

Naturvårdsverket har nu beslutat hur myndigheten ska arbeta de nästkommande fem åren för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för den svenska vargstammen.

Planen för den genetiska förstärkningen innebär inga direkta förändringar för svensk rovdjursförvaltning. Den listar i stället de åtgärder som Naturvårdsverket bedömer behövs för att öka möjligheten för invandrade vargar att reproducera sig med den skandinaviska vargstammen.

 

Foto: Mia Bisther

Foto: Ann-Christin Berntsson

Utökad tillsyn av vilthägn

I Västra Götalands län finns för närvarande cirka 175 registrerade vilthägn. I dessa hålls en rad olika arter som exempelvishjort, struts, älg, bison, fälthöns, vildsvin och andra djur som normalt lever vilt någonstans i världen. Det krävs särskilt tillstånd för att få hålla dessa djur i hägn. Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av länets vilthägn. Kontrollen inkluderar bland annat register, djurtillsyn, tillsyn av hägnens skick och att lagar och villkor som rör vilthägnsverksamhet följs. Länsstyrelsen kommer att genomföra utökade tillsynskontroller under 2016 och 2017. Har du frågor om vilthägn kan du vända dig till Länsstyrelsens Viltenhet.

Foto: Mia Bisther

Nya kunskaper om skador på gröda

Flera forskningsprojekt som fått medel 2016 genom Viltvårdsfonden drar nu igång. Två av dessa handlar om viltskador på jord- och skogsbruk. Det ena projektet undersöker hur man bäst förebygger skador orsakade av vildsvin. Under det första året dokumenteras vilken typ av åkrar som drabbas och vilka grödor det handlar om. Därefter ska man testa olika åtgärder, samt göra en ekonomisk analys. Målet är att kunna ge rekommendationer för val av både gröda och förebyggande åtgärder. Det andra projektet ska undersöka effekten av skador orsakade av kronhjort på jordbruk och skogsbruk.Projektet ska bland annat undersöka sambandet mellan kronhjortens föda och ökad barkskalning, till exempel hur rapsintag påverkar barkskalning av gran. Båda projekten beräknas vara färdiga efter tre år.

Foto: Mia Bisther

Naturvårdsverket redovisar regeringsuppdrag om jakt på allmänt vatten

Naturvårdsverket har haft uppdraget att föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten ska förenklas men också hur handläggningen ska effektiviseras. Syftet är att fler ska få möjlighet att jaga och att minska administrationen för länsstyrelserna.

I sin redovisning till regeringen den 27 oktober föreslår Naturvårdsverket att jakt på allmänt vatten tillåts för fast bosatta i Sverige. För att få jaga krävs, förutom jaktkort, en anmälan till jaktkortsregistret om vem som ska jaga och i vilket län. Anmälan ska vara gratis. Länsstyrelsen ska även ges möjligheten att i föreskrifter eller i enskilda beslut begränsa jakten geografiskt eller tidsmässigt via jaktförordningen.

Foto: Robert Karlsson

Länsstyrelsen har förordnat viltkasserare

Den 30 september beslutade Länsstyrelsen att förordna 30 personer till viltkasserare. Dessa har hittills gjort ett mycket bra jobb ute hos länets älgjägare. Personerna har genomgått en viltundersökarutbildning samt en fortbildning inom ämnet viltpatologi. Viltkasserarna är till för länets älgjägare och ska avgöra om en skjuten älg är tjänlig eller inte. Mer information samt kontaktuppgifter till viltkasserarna finner ni på Länsstyrelsens hemsida.

Vad är en otjänlig älg?

Länsstyrelsen har fått många frågor om vad som är skillnaden mellan en otjänlig älg och en älg som man avlivar på grund av djurskyddsskäl med stöd av paragraf 40b i jaktförordningen. Detta är vad som gäller:

Otjänlig älg: Skjuts under ordinarie jakt i tron att den är frisk. Att älgen är otjänlig upptäcks senare vid hanteringen, exempelvis att något organ ser onormalt ut vid passningen.

40b-älg: Avlivas av djurskyddsskäl då man observerat att djuret lider. Polismyndigheten ska om möjligt kontaktas innan man avlivar djuret annars omgående efter avlivningen. En älg som avlivas i enlighet med § 40b avräknas inte från licenstilldelning/älgskötselplan utan hanteras i statistiken som övrig dödlighet.

Länsstyrelsen deltar på viltförvaltarkonferens

Den 14-16 november deltog Länsstyrelsen på Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas årliga viltförvaltarkonferens. Vid årets konferens deltog forskare från de två största viltforskningsprojekten som finansieras genom Viltvårdsfonden. Projekten behandlar flerartsförvaltning ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Mer information om projekten finns på http://www.viltforskning.se/.

 

Älgjakten är i full gång

Älgjakten i år startade den 10:e oktober och pågår till den 28:e februari. Kom ihåg att rapportera fälld älg senast 14 dagar efter att ni fällt den. Slutrapportering ska göras på www.algdata.se när all älgjakt inom älgjaktsområdet är avslutad. I samband med slutrapporteringen kommer fakturan för fällavgiften för de älgar ni fällt.

 

Foto: Mia Bisther
Foto: Roine Karlsson

Eftersök på trafikskadat vilt

Det är inte alla som vet vad som ska göras ifall man råkar köra på ett djur.

-Ring 112

-Markera platsen genom att knyta en plastpåse, tygremsa eller en markeringsremsa i ett träd. Markeringsremsor är gratis och delas ut på exempelvis bilprovningsstationer.

Polisen kommer att fråga dig angående olycksplatsen och hur du har markerat den. De behöver dessutom veta vilket djur som du kört på och i vilken riktning djuret försvann. Därefter skickar polisen ut en eftersöksjägare med hund som letar upp och avlivar djuret. Dina uppgifter är därför mycket viktigt för jägaren. Börja inte leta efter det skadade djuret själv, det skrämmer i väg djuret och kan förvärra situationen.

Att vara eftersöksjägare på trafikskadat vilt är ett frivilligt åtagande, som kräver en hel del av både jägare och spårhund. Om du kört på ett rovdjur behövs dessutom ett speciellt eftersöksekipage eftersom inte alla hundar vet hur de ska förhålla sig till rovdjur. Viltskadecenter har därför en utbildning för att träna hundar till att kunna söka på rovdjur. Målet är att alla län ska ha åtminstone ett sådant eftersöksekipage. Sedan 2016 finns ett sådant ekipage som klarar eftersök på rovdjur i Västra Götalands län.