Webbversion | Skicka vidare

Nyhetsbrevet Viltnytt i Västra Götaland - Maj 2016

Vårt arbete med viltkameror fortsätter att ge resultat!

Även vid årets spårningssäsong har Länsstyrelsens kameror visat sig ge bra resultat. Vi har enbart med hjälp av kameror lyckats dokumentera flera familjegrupper av lodjur i länet. Genom möten med de andra länens fältpersonal har vi kunnat dela med oss till varandra av våra erfarenheter som vi har nytta av i det fortsatta arbetet.

Foto: Mia Bisther

Jaktmässa Tjolöholm slott 14-15 maj

Under två blåsiga dagar i mitten av maj medverkade handläggare och besiktningsmän från Länsstyrelserna i Halland och Västra Götalands län vid Göteborg Game Fair jaktmässa på Tjolöholms slott. Vi svarade på frågor om allt från älgjakt och jaktstatistik till bidrag för skyddsvästar till hundar mot vargangrepp och resultat från årets rovdjursinventering. Det dåliga vädret till trots besökte cirka 3 500 personer mässan.

 

Rapportera in!

En utter hittades död i Valboån i Färgelanda den 4 april i år. Senast länet inventerades efter utter var 2007. Sedan dess har flera utterrapporter inkommit från olika delar av länet som tidigare saknat utter. Troligtvis sköts uttern i tron att det var en bäver eller en mink. Uttern är en rödlistad art vilket innebär att arten finns upptagen på ArtDatabankens lista över hotade växter och djur. Länsstyrelsen vill gärna ha in rapporter om rödlistade arter inom länet, du kan alltid rapportera in dina fynd anonymt!

Foto: Roine Karlsson

Informationsträff med tamdjursägare i Rångedala 16 maj

Länsstyrelsen brukar hålla kostnadsfria kurser om rovdjursavvisande stängsel. I år har många angrepp av lodjur skett i länets sydöstra del. Därför valde vi istället att hålla en informationsträff för fårägare den 16 maj i Rångedala. Jens Frank från Viltskadecenter kom och berättade om lodjur och diverse förebyggande åtgärder och besiktningsman och handläggare fanns på plats från Länsstyrelsen. Under kvällen fanns tid för både diskussioner och utbyte av erfarenheter.

Kan bli möjligt att söka bidrag för röjning vid rovdjursavvisandestängsel

Det kan komma att bli möjligt att söka ersättning för att röja under rovdjursavvisande stängsel. Diskussionen förs just nu mellan Naturvårdverket, Viltskadecenter och de olika Länsstyrelserna för att hitta en lösning som gör det möjligt att ge bidrag för röjning vid stängsel. Ett av förslagen är bidrag med 3 kronor/meter rovdjursavvisande stängsel där bidraget kan sökas 1-2 gånger per år.

I Västra Götaland ser vi även över möjligheten att kunna ge bidrag för att underhålla och förbättra äldre rovdjursavvisande stängsel. Om ett beslut kommer för dessa bidrag kommer Länsstyrelsen att meddela detta via hemsida och berörda organisationer.

 

Skyddsjakten av lodjur i Västra Götaland

Under januari och februari i år fattade Länsstyrelsen två beslut om skyddsjakt efter lodjur inom delar av Marks, Härryda, Bollebygd och Borås kommuner. Bakgrunden var upprepade angrepp av lodjur på fårbesättningar i dessa områden. Länsstyrelsen bedömde att det rörde sig om två separata problemdjur vilket motiverade beslut om skyddsjakt av lodjur i två områden. Trots tilltagen jakttid, kameror och flera jägare kunde inget av djuren fällas. Länsstyrelsen har tillsammans med besiktningsman, hundförare och jaktledare haft ett utvärderingsmöte för att utvärdera vad som behöver göras annorlunda för att lyckas med skyddsjakten nästa gång. Vad som behövs är bättre information till fårhållare i jaktområdet. Ju snabbare ett angrepp upptäcks, desto större är chansen att få tag i lodjuret. Vi avser även att prova med fälla för att få tag i lodjuret

Regeringsuppdrag för att förenkla regler för viltvårdsområden

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att förenkla reglerna för viltvårdsområdena. Genom att skicka ut en enkät till länsstyrelserna vill Naturvårdsverket få reda på hur de arbetar med frågor om viltvårdsområden. Speciellt arbetet med tillstånd till upplåtelse eller överlåtelse av jakträtt. I enkäten finns även utrymme att föreslå andra förändringar av lagstiftningen. I maj ska resultatet vara sammanställt och Naturvårdsverket bjuder in till möte för att presentera eventuella förslag till förändringar. En inbjudan till mötena skickas ut i början av april till länsstyrelser och intressenter.

Foto: Per Folkesson

Vad gäller vid skyddsjakt och ersättning för storfågel?

Flera arter av storfågel har ökat i antal under många år. De arter som ökat mest är grågås, vitkindad gås, kanadagås, sångsvan och trana. Orsaken till ökningen är bland annat större arealer av vintergröna grödor, jaktförbud i vissa andra länder, mildare klimat och ett mer storskaligt jordbruk. Det finns dock exempel på arter som minskat. Exempel på sådana arter är sädgås och fjällgås. Ofta förekommer dessa gäss i flockar med andra gäss vilket försvårar förvaltningen och begränsar de åtgärder som kan vidtas.

Viltskador ska i första hand förebyggas genom jakt. Detta gäller givetvis för de arter som får jagas enligt jaktförordningens bilaga 1. I Västra Götalands län gäller detta grågås och kanadagås, som får jagas från och med den 11 augusti till och med den 31 december. För att veta hur många fåglar som fälls av de jaktbara arterna är det av största vikt att du som jägare rapporterar fällda fåglar. Rapportering kan göras i Svenska Jägareförbundets rapporteringssystem www.viltdata.se

Oavsett om du ska söka ersättning för skada orsakad av fredat vilt eller om du ansöker om skyddsjakt hos Länsstyrelsen måste du först ha prövat att skrämma fåglarna eller på annat sätt försökt förhindra att skada uppkommer. Generellt gäller för skrämselinsatser att du måste variera metoderna ofta under perioden då grödan är attraktiv för fåglarna. Detta innebär merarbete, men effekt kan ofta uppnås om man är ihärdig. Länsstyrelsens besiktningsmän för viltskador på gröda tillhandahåller skrämselutrustning. Det handlar om raketer, drakar, hulkar och gasolkanoner. Har du gröda som riskerar att angripas av storfågel kan du kontakta någon av länsstyrelsens besiktningsmän och låna utrustning:

Länsstyrelsen besiktningsmän för gröda

Gunnar Brandt, Grästorp Mobil: 070-892 91 92

Sten Hoffman, Broddetorp Mobil: 070-649 11 15

Erik Landström, Vänersborg Mobil: 070-674 62 39

Råd om skrämsel och andra skadeförebyggande åtgärder kan även fås från Viltskadecenter (VSC) vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Skyddsjakt I Västra Götalands län kan du på eget initiativ, utan att ansöka om skyddsjakt, skyddsjaga grågås och kanadagås året runt om det behövs för att förebygga skada vid fält med oskördad gröda. Detta med stöd av jaktförordningens bilaga 4. Skyddsjakt innebär jakt på fågel som fäller på den aktuella åkern eller som redan har landat. Inte på fågel som sträckflyger över denna.

I Falköpings, Grästorps, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde och Töreboda kommuner får sädgås som uppträder vid fält med oskördad gröda jagas, om det behövs för att förebygga skada 1 september– 31 oktober.

Viktigt är att begreppet ”oskördad gröda” här innebär gröda som ska skördas med maskin. Bete räknas inte som oskördad gröda. Kanadagås och grågås får även jagas hela året om de orsakar sanitär olägenhet. Med sanitär olägenhet menas här en påverkan som innebär att människors hälsa riskeras, inte djurs hälsa. Det är tillåtet att locka fåglarna inom skotthåll med hjälp av bulvaner vid skyddsjakt.

Länsstyrelsen har efter ansökan möjlighet att meddela tillstånd till skyddsjakt på de flesta i landet förekommande arterna. De kriterier som måste vara uppfyllda för att meddela tillstånd är att det inte finns någon annan lämplig lösning t.ex. att det trots skrämselinsatser eller omfattande ordinarie jakt inte har varit möjligt att förebygga skada och att skyddsjakt inte äventyrar artens bevarandestatus. Dessutom måste det finnas risk för allvarlig skada.

Om din gröda har skadats av fredat vilt kan du ansöka om bidrag till skrämselutrustning samt om ersättning för uppkomna skador. Med fredat vilt menas vilt som saknar jakttid, d.v.s. inte finns upptagna i jaktförordningens bilaga 1. Exempel på fredad storfågel är trana, sädgås och sångsvan. Som tidigare nämnts krävs det att du måste ha försökt skrämma bort fåglarna eller på annat sätt försökt hindra att skada har uppstått för att ersättning ska kunna betalas ut.

Har fredad storfågel angripit din gröda ska du först försöka skrämma bort dem. Därefter ska du kontakta någon av länsstyrelsens besiktningsmän så att du kan få skadan värderad. Därefter ska du inom tre månader skicka in ansökan till länsstyrelsen. Förlorad gröda ersätts till 100 % och ingen självrisk finns. Besiktningsmannen tillhandahåller blanketter och ansökan skickar du enklast via e-post till vastragotaland@lansstyrelsen.se.

Foto: Robert Karlsson

Sammanfattning av älgjakten 2015/2016

Under jaktåret 2015/2016 sköts det strax över 6 100 älgar i Västra Götalands Län. Jämfört med året innan är detta en minskning med cirka 700 älgar. Det är framförallt kalvavskjutningen som har minskat och för första gången på fyra år är kalvavskjutning under 50 procent (49 procent). Detta är något oroväckande då en för hög vuxen avskjutning i förhållande till kalvavskjutningen kan resultera i en lägre medelålder, med lägre slaktvikter och reproduktion som följd.

Enligt älgOBS-siffrorna, för jaktåret 2015/2016, ligger antalet kalvar per hondjur på samma nivå som året innan men att antalet dubbelkalvsekipage har minskat något. Positivt är att andelen tjurar ökat från 36 procent till 38 procent.

Måluppfyllnaden för älgavskjutningen har däremot minskat från 88 procent för jaktåret 2014/2015, till 81 procent under den gångna jakten. Den negativa trenden måste brytas genom bättre underbyggda älgskötsel- och förvaltningsplaner samt genom att uppmuntra till att revidera liggande planer.

Vill du se mer statistik över älgjakten i Sverige eller Västra Götalands län? Gå då in på älgdata.se eller viltdata.se.

 

Foto: Robert Karlsson

Kronhjortsjakten 2015/2016

Antalet kronhjortar som fälls i Västra Götalands län ökar. Under kronhjortsjakten 2015/2016 sköts det 319 kronhjortar i länet, en ökning med 19 djur jämfört med året innan. Merparten av djuren fälls inom kronhjortsskötselområden. Det finns i dagsläget 28 kronhjortsskötselområden registrerade i Västra Götalands län och fler tillkommer varje år. Från och med våren 2016 har Länsstyrelsen underlättat administrationen för de älgskötselområden som även vill registrera sig som kronhjortsskötselområde. Vill du veta mer om hur man registrerar ett kronhjortskötselområde kan du kontakta Länsstyrelsens vilthandläggare.

Foto: Fotoakuten

Skyddsjakt på säl

Naturvårdsverket tillåter under 2016 skyddsjakt på gråsäl, knubbsäl och vikare eftersom sälar orsakar stora skador på fiskeredskap och fångst. Jakten ska riktas mot sälar som befinner sig mindre än 200 meter från en plats där fiske bedrivs. Detta kan få sälar att undvika fiskeområden och skyddsjakten kan då riktas mot de sälar som specialiserat sig på att skada fiskeredskap och fångst.

En förändring för 2016 är att man måste ha jakträttsinnehavarens tillstånd för att jaga säl på annans jaktområde. Naturvårdsverket har utvärderat erfarenheterna från tidigare år och bedömer att möjligheten att utan tillåtelse jaga på annans jaktområde inte är en nödvändig förutsättning för att skyddsjakt ska kunna bedrivas.

I Västra Götalands län tillåts skyddsjakt på totalt 140 knubbsälar fördelat över följande tider:

20/4-20/5 2016 25 sälar

16/7-31/12 2016 80 sälar

1/1-31/3 2017 35 sälar

Skyddsjakt får endast ske efter knubbsälar som befinner sig inom 200 meter från en plats där fiske bedrivs och där sälarna orsakat skador på fiskeredskap eller tagit fångst från redskapen. Jakten får ske från stillastående båt med motorn igång och vid sidan av klass 1 ammunition får även kulammunition av klass 2 användas.