Nyheter för djurhälsopersonal

Nr 1 2015

Februari

Foto: Hillevi Upmanis

Välkommen till nyhetsbrevet ”nyheter för djurhälsopersonal”
nr 1 2015

Här är årets första nyhetsbrev till samtlig djurhälsopersonal i Västra Götalands län. Nyhetsbrevet innehåller aktuell information angående lagstiftningen som berör dig som tillhör djurhälsopersonalen.

Registrera dig för en prenumeration direkt längst ner i brevets högerkolumn eller via Länsstyrelsens webbplats.

Nya regler för nedgrävning häst

Från den 1 februari i år behövs inte något tillstånd från Länsstyrelsen för nedgrävning av död häst. Som tidigare ska alltid kommunen anvisa platsen där hästen ska grävas ner. Vid nedgrävning av död häst ska miljökontoret i kommunen kontaktas. Länk till Jordbruksverkets sidor.

Foto: Hillevi Upmanis
Foto: Cecilia Öhman

Övergångsregler upphör den 31 december 2015 Smågrisar ska lokalbedövas före kastrering - Har ni tänkt på att förbereda era lantbrukare?

Från den 1 januari 2016 är det ett lagkrav på bedövning före kastrering av smågrisar.

Sverige har ett unikt system som tillåter djurskötare att själva ge bedövningen. Djurhållare som vill få möjlighet att själva bedöva grisarna måste först gå en särskild utbildning för att lära sig ge bedövningen på rätt sätt. Detta är en utbildning som anordnas av Svenska Djurhälsovården, Lundens Djurhälsovård, Distriktsveterinärerna och Ilmars Dreimanis.

Fördel: Rätt utförd minskar lokalbedövningen grisens smärta vid kastreringen. Grisarna blir lugnare vilket gör det lättare att kastrera dem. Nackdel: Grisarna måste plockas upp och hanteras två gånger - först för att bedövas och en gång vid själva kastreringen.

Hittills finns det tre alternativ till kastrering utan bedövning som kan användas i den svenska grisuppfödningen: kastrering med bedövning, vaccinering mot galtlukt och uppfödning av okastrerade hangrisar.

För många grisuppfödare kommer förbudet innebära ändrade rutiner som ofta medför ökade kostnader till exempel för läkemedel och mer arbetstid. För att minska risken att svenskt griskött ska utsättas för konkurrensen från billigare importerat kött, beslutade regeringen att grisuppfödarna kan söka ersättning för det ökade kostnaderna.

Den som har smågris- eller slaktsvinsproduktion har kunnat söka ersättningen sedan den 1 september 2012. Jordbruksverket gjorde första utbetalningen den 15 februari 2013, och fortsätter nu betala ut ersättning två gånger årligen till och med år 2017.
Sista ansökningsdag varje år är den 15 februari och den 15 augusti.

Läs mer på Jordbruksverkets webb.

Avmaskning häst-träckprov - Vad gäller?

Man måste inte alltid kräva träckprovssvar när man skriver ut avmaskningsmedel till häst.
D9 3 kap 20 § innehåller undantag när man får förskriva utan att först ha undersökt djuren.

Grundregeln för avmaskningsmedel finns i punkt 1. Enligt den får man förskriva avmaskningsmedel om veterinären väl känner till djurhållningen och bedömer att läkemedlen kommer att hanteras på ett godtagbart sätt.

Om det inte är uppfyllt, som när djurägaren själv skickar träckprov till ett lab och sen ringer och pratar med laboratorieveterinären, gäller punkt 2. Enligt den får man förskriva om veterinären har förhört sig om djurhållningen och har analysresultat från träckprovtagning för parasiter som underlag för bedömningen.

Länk till föreskriften.

Foto: Hillevi Upmanis
Foto: Hillevi Upmanis

Abortspruta - Inte rutinmässigt oavsett djurslag

Länsstyrelsen har uppmärksammat att det förekommer att tikägare rutinmässigt uppsöker veterinär för att tiken ska få en behandling med abortspruta för att förhindra dräktighet. Det förekommer även att djurhållare i nötbesättningar låter sina unga kvigor gå med tjur långt in på hösten, för att sedan rutinmässigt se till att de behandlas med abortspruta.

Det är varje djurhållares skyldighet att se till att en oplanerad dräktighet ska undvikas. Möjligheten att ge en behandling med abortspruta ska inte ersätta en djurhållares skyldighet att undvika oplanerad parning eller betäckning.

Enligt 3§ i Djurskyddslagen ska djur ges tillräckligt med tillsyn. Länk till lagen.

Enligt 2 kap 11§ i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket ska kvigor innan första brunstperioden startar och fram till dess att de uppnått en ålder av 13 månader hållas på ett sådant sätt att risken för betäckning minimeras. Länk till föreskriften om lantbrukets djur.

Rapport från ViLA-konferensen

Den 13 januari samlades ca hälften av länets verksamma ViLA-veterinärer i Skara för att diskutera specifika frågeställningar och för allmänt erfarenhetsutbyte.

Dagen inleddes med information från Länsstyrelsen och Jordbruksverket om gällande regler för ViLA. Sedan följde specifik ViLA-information från fältet av typen ”Hur gör jag?” för de olika djurslagen gris, nöt och får. En grisuppfödare var också med och gav sin syn på ViLA och vilka krav han och hans kollegor kommer att ställa på sin ViLA-veterinär i framtiden. Eftermiddagen ägnades åt gruppdiskussioner.

Tydligt i alla grupper är att man tycker att ViLA-tanken är bra, att det ger ett bättre djurskydd och bättre djurvälfärd och mer stimulerande arbetsuppgifter för ViLA-veterinären, samt att veterinären upplever att man kan göra nytta både för djur- och folkhälsan.

Det som lyftes fram på den negativa sidan med ViLA var framför allt den tungrodda administrativa bördan och dagens rapporteringssystem. Det fanns också kreativa förslag på hur man kan försöka lösa dessa problem. Många grupper efterfrågade djurslagsspecifik vidareutbildning och bildandet av ERFA-grupper.

Några tyckte att feedbacken från Jordbruksverket över inrapporterade data var dålig. En veterinär kan få tillgång till djursjukdata man har rapporterats in via Jordbruksverkets DAWA Djursjukdata. Mer information finns på Jordbruksverkets webb.

Du kan söka behörighet för inloggning med e-legitimation via e-post till veterinarfragor@jordbruksverket.se

Länsstyrelsen är mycket nöjd med dagen och har förhoppningar om att i någon form återkomma med fortsatta diskussioner om ViLA.

Bild
Foto: Hillevi Upmanis

Vilda djur, avlivning/behandling-journalföring

Ibland händer det att vilda djur som behöver veterinärvård eller måste avlivas kommer till din klinik. Viktigt att tänka på är att den behandlingen eller avlivningen måste journalföras även om det inte finns någon ägare till det vilda djuret. Enligt 2 kap 1 § Lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård ska den som tillhör djurhälsopersonalen föra journal över djurhälsovård och djursjukvård. Länk till lagen.

Salmonella katt

Våren och sommaren 2014 såg Länsstyrelsen en ökning av antalet inrapporterade fall (15) av salmonellainfektion på katt i länet jämfört med året innan (5). Symtombilden vid salmonellainfektion hos katt varierar stort, och det är vanligt att infekterade katter uppvisar vaga eller inga symtom överhuvudtaget. En del katter kan dock bli riktigt sjuka med bland annat feber, kräkningar och diarré med risk för uttorkning.

Katterna blir oftast infekterade av att de tagit infekterade småfåglar på senvintern. Vanligt fynd är infektion med Salmonella typhimurium. Salmonellainfektion är anmälningspliktig och ansvarig veterinär ska anmäla fall till Jordbruksverket och Länsstyrelsen.

Anlitar kliniken du arbetar på ett svenskt lab kommer laboratoriet att anmäla fallet vidare, men om ni anlitar ett utländskt laboratorium är det veterinärens ansvar att se till att anmälan görs.

Salmonella är en zoonotisk sjukdom och kan spridas mellan djur och människa.

När Länsstyrelsen fått in anmälan om salmonellainfektion på katt skickar Länsstyrelsen ett informationsbrev med råd om lämpliga hygienåtgärder till miljökontoret på berörd kommun och påtalar att det, enligt Miljöbalken, är kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd som svarar för att smittskyddsåtgärder vidtas i dessa fall som gäller smittsamma sjukdomar på enstaka sällskapsdjur. Länsstyrelsen informerar även ansvarig veterinär, smittskyddsläkare på VG-regionen och djurägaren om fallet.

Länkar till SVA:
Länk till webbsida
Länk till pdf-fil

Foto: Hillevi Upmanis

Vad vill du läsa om i nyhetsbrevet?

Har du synpunkter på nyhetsbrevet eller något som du vill att vi ska skriva om, så är du välkommen att höra av dig till oss.

Mejla dina synpunkter till veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se skriv ”Nyhetsbrevet” i ämnesraden.

Misstänker du att ett djur inte sköts på rätt sätt?

Du som tillhör djurhälsopersonalen är skyldig att anmäla till länsstyrelsen när du i din yrkesutövning misstänker att djur inte hålls eller sköts på rätt sätt. Du kan göra en anonym anmälan om du vill. Om situationen är akut och det inte går att nå oss ska du kontakta polisen i stället.

Djurskyddstelefonen
010-224 50 50
Vardagar 9-12 och 13-15
Övrig tid, ring polisen 114 14 (ytterst akuta anmälningar)

» Anmälan via webben här

e-postadress: djurskydd.vastragotaland@la..
Ange adress eller noggrann vägbeskrivning till platsen där djuren finns.

Tänk på att du inte kan vara anonym när du anmäler via e-post! Om du anmäler via webben är din IP-adress en offentlig handling som lämnas ut vid begäran.


Egna önskemål?
Om du har önskemål om vad du vill ha information om i nyhetsbrevet, maila veterinar.vastragotaland@lan..



 


Tipsa en kollega?

» Klicka här för att skicka detta nyhetsbrev vidare till en kollega.



Prenumerera

Har du fått detta mail vidarebefordrat och vill starta en egen prenumeration?
Klicka här för att lägga till dig som prenumerant.



Veterinär- och djurskyddsenheten

veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se




Detta mail skickas med IdRelay